Igår trodde jag att jag skulle sova lääänge- men vaknade pigg vid 9?!
Idag trodde jag att det skulle bli likadant (att jag skulle vakna pigg tidigare än väntat), men istället sov jag till strax innan 11!!!
Eftersom dagen idag skulle innebära bla spår med hundarna, så började jag med att plocka ihop en liten matsäck (mackor, juice & ett äpple) för att bege mig ut i skogen några timmar.
Väl ute så var hundarna väldigt kissnödiga och satt/stod länge och kissade.
På väg mot bilen blir vi då plötsligt utskällda av en spetsblandning på en balkong längre ner på gatan för att sedan bli utskälld av matten "Måste ni gå här- ni vet ju att vi bor här...".
Cotten gick igång på överraskningen att bli utskälld och skällde tillbaka och så gick Cheri igång på att Cotten skällde och hoppade runt honom och busnaffsade (verkar som att hon tror att han leker- eller om det är hennes sätt att få honom att tänka på annat och bryta sin ilska?). Fick tyst på Cotten och då blev också Cheri tyst och vi kunde passera den skällande hunden...
Jag svarade att "ja, jag har bilen längre ner på gatan".
Först blir jag lite ledsen för att någon skäller på mig och sedan blir jag arg.
Det är ju inte mitt fel att hennes hund står på balkongen och skäller på mina hundar!!!
Och inte går jag förbi deras balkong för att retas.
Jag ska ju inte behöva gå omvägar för att hon inte tränat sin hund att inte skälla ut hundar på balkongen...
Väl i skogen får hundarna sitta kvar i bilen medan jag lägger spåren- ett var.
Sedan blir det promenad och Cheri är sitt värsta vild-&-galen-unghund humör samtidigt som jag har mitt jag-ska-snart-ha-mens humör, inte den bästa kombinationen.
Hon är överallt och ingenstans och jag blir bara mer och mer irriterad- svårt med "belöningsglasögonen".
Stannar 4-5 ggr och varvar ner henne (hon måste vara stilla och inte pipa) innan vi går vidare och hon bli aningen bättre.
Väl framme vid "picknickbänken" blir det matsök för vovvarna och macka & juice för mig.
Cheri får ett ryck och dra ner mot vattnet- mer blir lite förvånad när hon plötsligt är i vattnet (svårt det där att skilja på vass & gräs...) och kommer då när jag ropar :-)
Efter maten går vi vidare på vår promenad för att sedan gå spåren.
Cotten går sitt spår som en dammsugare och bär glatt på sin klöv.
Cheri jobbar på, men lite väl ivrigt och fladdrigt- så hon får några tapter som hon snabbt löser.
Men både jag och hon missar sista vinkeln- så vi får gå tillbaka en bit, så att jag kan visa på spåret igen.
Vet inte riktigt hur jag ska gå vidare med hennes spårande- men troligen blir det lite äldre korta spår med vinklar med bloduppehåll, då det verkar vad det hon behöver träna.
Äldre spår för att hon ska bli mer noggrann och mer vinklar med bloduppehåll eftersom det ofta är dem hon missar/har svårt för...
Så tillbaka till bilen och hem igen och vad ligger då och väntar utanför porten- jo, en katt.
När hundarna får syn på den- så klara de att stanna upp och skvallra :-)
Men jag måste in och katten vill inte flytta på sig och jag måste slå koden med en hand...ja, ni kan ju se det framför er...gick ändå hyffsat...men några skall blev det...
Nu sitter jag här i soffan aningen trött och hundarna ligger och snarkar- Cotten i sängen och Cheri i soffan...
Nu ska jag försöka ta tag i bredband, telefon osv.
